Vad ska jag tänka liksom? Folk säger jag måste försöka tänka på mig själv. Men hur kan jag göra det? Jag har ju bara honom i huvudet. Jag vill ju inte vara utan honom, varför ska jag tvinga mig till att göra nåt som jag inte vill? Okej att det är jobbigt att tänka på det, för det känns som tårarna aldrig ska ta slut. Han finns ju i mitt hjärta, och han kommer alltid att stanna där. Och här sitter jag, bara vill ringa.. Och gå dit.. Men jag kan inte. För jag har lovat mig själv och honom att inte pressa.. Men det är sååå jobbigt..  Jag trodde aldrig att jag kunde bli såhär ledsen igen.. Men det blir väl så när man inser vad man har förlorat.. Han kanske helt enkelt var för bra för mig..? Vad vet jag..

Jag saknar dig iallafall..


Världens finaste blå ögon..